2020-09-04 15:25Bloggpost

Energibolagens utmaningar - intervju med och av Fredrik Bodecker

null

Förutom Bodecker Partners arbete med vindkraftsutvecklare och internationella investerare har vi, och framförallt Fredrik Bodecker, haft ett flertal strategiuppdrag hos nordiska energi- och elhandelsbolag de senaste åren. Stora förändringar på marknaden har förändrat situationen och den framtida konkurrenskraften hos många aktörer, det finns en mycket hög osäkerhet och långsiktig strategi flyttats upp på agendan.

Fredrik beskriver i den här intervjun, genomförd främst av Fredrik själv😊, några av sina slutsatser, tankar och prognoser kring nordiska energi- och elhandelsbolags utmaningar och framtid. 


Varför är långsiktig strategi extra viktigt nu?

Teknologiutvecklingen accelererar. Den är digitaliserad, icke-linjär (snarare exponentiell) och global. Vi människor, formade av hundratusentals, kanske miljoner år i en linjär värld, har svårt att ta till oss av omfattningen och snabbheten. Den snabba utbyggnaden av vindkraft i Sverige och Norge har till exempel tagit de flesta aktörer på sängen och påverkar nu kraftigt nätbolag, producenter och de tidiga investerarna.

Det nya energilandskapet med varierbar, förnybar och distribuerad produktion samt digitalisering utmanar de traditionella energibolagen. På lokal nivå ställer elmarknadshubben, elhandlarcentriska modellen (om den blir av?), Nordiska balanskonceptet och aggregatormodellen krav på anpassning till regelverk och nya konkurrenter. Det kommer tvinga dem att förändra sina affärsstrategier.

”Risken för ett sönderfall av traditionell elförsäljningsmodell ökar för varje kvartal”

Vi har sett ett ökat politiskt och socialt tryck för övergång till förnybart. Förändringar står för dörren med större krav på korrekt förberedelse. Risken för ett sönderfall (”disruption”) av den traditionella elförsäljningsmodellen ökar för varje kvartal med nya flexibilitetslösningar, digitalisering, AI, internet-of-things, konkurrenskraftiga batterilagringslösningar, elbilar och deras ekosystem, blockchain-teknik och lägre trösklar för nya aktörer och förändrade kundattityder.

”De som skyddats bakom trögheten i regelverk får det extra svårt”

Detta skapar en osäkerhet kring vilken teknik, vilka affärsmodeller och vilka aktörer som blir vinnarna. En stor risk, särskilt ur de etablerade aktörernas synvinkel, är att regelverken inte hinner med teknikutvecklingen och vi får en ännu snabbare och ofrivillig förändring av energimarknaden. De som skyddats bakom trögheten i dessa regelverk får det extra svårt med kraven på snabbhet och föränderlighet.

Sammanfattningsvis en betydande större konkurrens från nya aktörer med ny teknologi och nya affärsmodeller. Den måste tas på allvar och hanteras med en översyn av de egna strategierna.


Vilka är de största orosmolnen/frågetecknen hos elproducenter?

För kraftvärme byggd det senaste decenniet är det kraschen i elcertifikatpriset. Vi har stora investeringar där elcertifikaten budgeterats så högt som 350 SEK! Vissa har haft 150 SEK som ”worst case” och det är inkomstbortfall på många hundra miljoner sett över de femton år man budgeterat för. Då det är inkomstbortfall syns det inte på samma sätt som en ren förlust men är ändå ett hål som ska fyllas av andra intäkter.

”Paradigmskifte på gång för kraftvärmen”

Den generellt låga prisnivån på elen är självklart också en utmaning. Den här vintern var exceptionell med den starka hydrobalansen men jag tror vi har ett nytt paradigm på gång; kraftvärmen som vanligtvis fått en extra uppsida av höga vinterpriser på elen kommer nu få konkurrens av den enorma utbyggnaden av vindkraft. Den producerar som mest just i den period där de producerar värme. Som vår kollega brukar säga ”Sommaren är den nya vintern!”. I södra Sverige ligger nu (24 juni) spotpriset över 40 euro/MWh och Uniper har startat upp det oljeeldade Karlshamnsverket.


Vilka är de största orosmolnen/frågetecknen hos elhandlare?

Här handlar det om de ökade kraven på regelefterlevnad och säkerheter som har gjort det nära omöjligt för mindre aktörer att handla och sköta sin prissäkring på de finansiella marknaderna och även bilateralt. De märks tydligt på den katastrofalt minskade likviditeten på Nasdaq.

”Ser orosmolm i prisområdesskillnader”

Man ser även två mörka moln i form av prisområdesskillnaderna och företags-PPAerna. Med stora skillnader mellan t.ex. södra och norra Sverige blir det dyrt att prissäkra sig. Likviditeten i prissäkringsinstrument för prisområden (EPADs) är för dålig. Tanken med prisområdena var att ge de nationella nätoperatörerna en tydlig signal om att bygga bort flaskhalsarna. Det tar såklart tid men varför så här lång tid? Det tog inte lång tid för beslutet att köpa upp Ringhals 1 att stå redo från 25 juni till 15 september för 300 miljoner kronor.

Företags-PPAer är bra för att möjliggöra investeringar i förnybart och i grunden något mycket positivt. Det ger banker och finansiärer nödvändig trygghet och det ger företag ett långsiktigt elpris på låg nivå. Det innebär dock även att köpare försvinner från de öppna transparanta marknaderna. I synnerhet längre ut i tid där de få som finns är viktiga för att ge prissignaler. När allt färre större förbrukare inte längre handlar på de öppna marknaderna utan köper direkt från vindparkerna i tioårskontrakt, kommer elhandeln tryckas ännu mer mot de närmaste kvartalen och året. Här har marknadsplatserna misslyckats med att få till långsiktiga säkringsalternativ. 


Något övrigt?

Med de nya lagförslagen och den tydliga intentionen i EU:s vinterpaket att öppna upp för externa aggregatorer kommer nätbolagen dels få stora begränsningar samt möta utmanare med massor av resurser och stor innovationskraft.

Det hindrar dock inte att nätbolagen återuppfinner sig själva och sin roll [som aggregatorer]. Kanske var det ett nödvändigt yttre hot? Det är inte enkelt att skapa en innovativ kultur i ett naturligt monopol och det här kanske snarare ger vitamininjektion. Min erfarenhet är att nya aktörer underskattat komplexiteten i elmarknaden. Elhandel och elnät och deras nödvändiga symbios är både fascinerande och utmanande. 


Börjar du se några nya trender? Nya tekniker som kommer få stor inverkan?

Jag tror vi underskattar hur snabbt batterilagring kommer förändra marknaderna. De flesta rapporter talar om 2030–2040, men med nuvarande trender i kostnadsminskning, alla parallella forskningsprojekt och inte minst möjligheterna i Nordiskt Balanskoncept och aggregatormodellen kommer vi få planerbar kraft från våra vind- och solparker innan 2030.

”Ny dynamik när vattenkraft- resp. vind+batteri producenter ska slåss med förbrukningsaggregatorer om högst pris för sin tillgång”

Jag ser fram emot dynamiken när vattenproducenterna, vind-plus-batteri-producenterna och aggregatorerna med förbrukningsflexibilitet ska slåss om vem som lyckas få ut högst pris för sin tillgång. De långtidsprognoser vi jobbar med går ut till 2040 – vissa ändå till 2050. Med över 15 års sikt kan vi ha fjärde generationens kärnkraft som en joker i leken. (Ingenjören i mig önsketänker).


Vilka nya konkurrenter ser du komma?

Aggregatormodellen blir intressant att följa. Blir det de traditionella aktörerna som utvecklar sig eller kommer nya aktörer med ny teknik och nya affärsmodeller in? Vi har pratat länge om att Google, Amazon och liknande kommer ta en stor del av elmarknaden men inget har hänt. Som så många gånger förr kommer kanske en helt annan aktör och gör detta? Tesla ansökte nyligen om tillstånd för elförsäljning i Storbritannien.

Elbilarna kommer sitta på en enorm batterikapacitet. Ännu verkar ingen ha funnit en modell för att utnyttja detta men det är en potentiell game-changer.


Är svenska energibolag redo att ställa om?

Där är ett mycket brett spektrum från de som kastar sig över nya möjligheter till de som spjärnar emot och snarare håller fast i regelverk för att utnyttja sina fördelar så länge som möjligt. Det är inget fel i det, så länge det är ett aktivt beslut att inte hoppa på några nya tåg utan krama ur tuben så mycket det går. Det är stora risker med att välja fel teknik eller fel samarbetspartner inför de stora förändringar som väntar med. Jag har mött flera aktörer som jag gett rådet att avvakta och inte göra någonting innan vi ser tydligare trender och teknikval.

”Ta ett aktivt beslut själv – låt inte andra göra det åt er”

Under snart 25 år i branschen har jag aldrig sett så här många förändringar komma under så kort tid och med så potentiellt stora konsekvenser. Oavsett hur man som aktör inom energimarknaden väljer att hantera detta är mitt råd att aktivt ta det beslutet själv – inte låta det göras åt en.


Om Bodecker Partners AB

Bodecker Partners’ expertise within Swedish electricity certificates and carbon emission rights, as well as the Nordic power market, is first-class. We offer independent advisory services to power producers and renewable energy investors in addition to tailored portfolio management services for electricity certificates and carbon emission rights.

Kontaktpersoner

Fredrik Bodecker
Partner, VD
Fredrik Bodecker
Gustaf Sundelius
Partner, Portföljförvaltningschef
Gustaf Sundelius
Mia Bodin
Partner, Analyschef
Mia Bodin
Sevdie Denli
Senior portföljförvaltare
Sevdie Denli