BP i media: Hög tid att skaffa en epad strategi

Montelnews rapporterade från vårt kundseminarium i december där partner och portföljförvaltningschef Gustaf Sundelius talade om stora spotprisskillnader mellan elområden och hantering av detta. 

(Anton Tigerstedt, Montel, 23 December 2020) 

Utvecklingen under 2020 gör det extra viktigt för marknadsaktörer att implementera en strategi för de ökande spotprisskillnaderna mellan de nordiska elområdena, uppmanar Bodecker Partners portföljförvaltare Gustaf Sundelius.

– För marknadsaktörer som inte redan har det på plats, så är det hög tid att skaffa en epad-strategi, sa han under ett webbinarium på fredagen.
 
För Montel utvecklar han:
 
– Med de förändringar vi sett under året så har epad-kontrakten varit värda mer än systemkontrakten i vissa elområden. 
 
Spotpriserna har så långt i år snittat på 14,35 EUR/MWh i norra Sverige (SE1 och SE2), jämfört med 21,26 EUR/MWh i SE3 och 25,28 EUR/MWh i SE4. Samtidigt har systempriset – som används som referens vid prissäkring i terminsmarknaden – legat på 10,75 EUR/MWh. Det innebär att prisskillnaderna är på en rekordhög nivå, sedan Sverige delades in i fyra elområden år 2011 och att prisriskerna ökat för aktörer som bara är säkrade mot systempriset.
 
Marknadsaktörerna förväntar sig att skillnaderna ska kvarstå, vilket har fått epad-kontrakten för nästa år att stiga kraftigt till att nå nya rekordnivåer under hösten och vintern. 
2021-kontraktet för epads i Stockholm (SE3) hade i fredags en stängningskurs på 11 EUR/MWh medan Malmö (SE4) stängde på 18,53 EUR/MWh. 
 
– Att skillnaderna skulle öka var inte så svårt att förstå om man analyserar utbyggnaden av nätet i förhållande till produktionen. Men kunskapen om epads är låg och många har sett det som en riskpremie att förhålla sig till, snarare än en finansiell produkt. När prisskillnaderna sedan skenar hamnar man i problem, säger han. 

Dysfunktionell

Samtidigt har marknadsaktörer under flera års tid kritiserat epad-marknaden för att vara dysfunktionell, där obalanser mellan produktion och konsumtion inom elområden skapar en brist på antingen naturliga säljare eller köpare. Den leder i sin tur till en låg likviditet. 

Det har därför höjts röster om att hitta alternativa lösningar för systempriset, där Fortum exemepelvis föreslår att spotpriset i SE3 istället bör utgöra referensen, för att göra det mer relevant för en större del av marknaden.  
 
Men Gustaf Sundelius tycker att systempriset gör precis vad det ska – visar på otillräcklig överföringskapacitet. 
 
– Vill man ha ett äpple så är inte lösningen att försöka måla om ett päron, säger han.
 
Istället tycker han att kunderna, framförallt de större, ska ställa högre krav på portföljförvaltarna att dels hitta en prissäkringsmodell som fungerar, dels försvara deras intressen på marknaden.
 
– Epads är en finansiell produkt så man behöver inte ha produktion för att ställa ut ett kontrakt. Det är fritt fram för finansiella aktörer att ta positioner. Vi har även sett ett ökat intresse för epad-marknaden under höstens prisuppgång.
 
Främja handeln
Gustaf Sundelius tycker även elbörsen Nasdaq kan göra mer för att främja handeln. 

– Att locka fler market makers till epad-produkterna skulle minska spreaden mellan ”bid” och ”ask”, säger han. 
 
En annan lösning som Gustaf Sundelius lyfter fram är elbörserna ska ställa ut kontrakt för respektive prisområde, som ett komplement till nuvarande produkter.
 
– Jag tror många skulle vara intresserade av att exempelvis prissäkra direkt i SE3. Det skulle även ge en mer transparent bild av prisskillnaderna och samtidigt främja handel och arbitrage-möjligheter mellan de tre produkterna (system, epad och prisområde), säger han och fortsätter:
 
– Från kundperspektivet, oavsett om man är förbrukare eller producent, skulle man då dessutom endast behöva betala en spread istället för två. 
 
Men skulle inte en sådan lösning sprida ut handeln ytterligare och ödelägga likviditeten för systemprodukterna?
– Det vet man ju inte säkert förrän man testat. Vad marknaden sedan väljer att handla för produkter kommer att visa sig över tid. Vi ser idag istället en negativ spiral för elhandeln och kan börsen inte erbjuda tillräckligt attraktiva produkter så hittar marknaden andra lösningar, som korta PPA-kontrakt eller liknande.